Ungefär 1 500 personer dör till följd av självmord varje

Fyra personer begår självmord – varje dag


Ungefär 1 500 personer dör till följd av självmord varje år i Sverige. Det är fyra personer – varje dag.

Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar mellan åldrarna 15 och 24 – ungefär 150 personer i den åldersgruppen dör till följd av självmord varje år.

Sedan mitten av 1990-talet har självmorden minskat i alla åldersgrupper, förutom bland unga.

– Vi kan inte se att självmordstalen i denna åldersgrupp pekar uppåt, men inte heller nedåt, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Män är överrepresenterade i statistiken – de står för två tredjedelar av självmorden.

Dessutom genomförs cirka 15 000 självmordsförsök i Sverige varje år och ungefär 150 000 personer uppskattas bära på självmordstankar.
Professor: Oroande självmordstal bland unga
Anledningen till varför människor begår självmord är komplex och beror alltid på flera olika faktorer. Det säger Danuta Wasserman som är professor i psykiatri och suicidologi – läran om självmord – vid Karolinska institutet. 
Danuta Wasserman vill att fler ska lyssna på forskare.Foto: DAVID GIMLIN / KI
– Det kan vara både psykiatriska diagnoser och psykologiska skäl hos vissa typer av personligheter. Det kan också bero på många psykosociala faktorer, som olika typer av förluster eller kränkningar. Man kan ha förlorat ett arbete, ekonomi, körkort, ett land, nära och kära eller sitt anseende säger hon.

I december 2017 larmade Socialstyrelsen om en kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. 

Barn och ungdomar som tidigt drabbas av depression och ångest riskerar att bli sjuka under lång tid och då ökar också risken för självmordsförsök och självmord, enligt myndigheten.

– Under de senaste åren syns en stabil utveckling, men en svag tendens till stigande självmordstal i åldersgruppen 15 till 24. Vi är bekymrade över det. Vi vet att psykisk ohälsa ökar och många faktorer är bidragande, säger Danuta Wasserman.

Självmordsantalet bland unga borde egentligen minska – som i de andra åldersgrupperna, menar hon.

Enligt henne är resurserna inom psykiatrin otillräckliga. 

– Det är ont om psykologer och andra som kan ge stöd till unga människor och deras familjer. Det är lättare att få mediciner utskrivna, men det behövs annat – som samtalsterapi.
”Känslor av otillräcklighet”
Samtidigt förklarar Danuta Wasserman att unga är bättre än äldre på att prata öppet om psykisk ohälsa.

– Men jag tror det saknas naturliga forum att uttrycka sig, som i skolan, säger hon.

– En annan spekulation är att vi i sociala medier ser många lyckade exempel. Snygga bilder från hur bra man har det. Det kan väcka känslor av otillräcklighet hos dem som inte mår bra. 
”Män som är suicidala reagerar annorlunda”
Danuta Wasserman gör även genetiska studier kring varför killar och män är överrepresenterade i självmordsstatistiken.
Danuta Wasserman vill se förändringar inom psykvården.Foto: MATS HOLMSTRÖM - NORDEN.ORG / KI
– Män som är suicidala reagerar annorlunda på stress än kvinnor. De reagerar starkare på mindre stress. Skillnaderna i hur man reagerar på stress kan ha stor påverkan, säger hon.

– En annan förklaring är att män ofta har svårare att prata om sina problem och ta emot hjälp. De söker inte råd eller hjälp på samma sätt. Men det tror jag börjar ändras nu. Vi har exempel på män som trätt fram med sina depressioner eller suicidala tankar. De visar att man inte behöver sticka undan med sina problem och att man kan få hjälp.
Uppmanar fler att lyssna på forskare
Danuta Wasserman menar att antalet självmord skulle minska med 30 procent om fler lyssnade på forskarna. Men det finns ingen enkel lösning.

– I psykiatrin borde man satsa på uppföljning av psykiatriska patienter som vårdas efter självmordsförsök. Man borde också behandla de som har depression eller manodepressiv sjukdom under en lång tid med mediciner och psykoterapi.
”Viktigt att göra tidiga skolsatsningar”
Även skolan borde fokusera på att förebygga självmord i form av information och samtal, anser Danuta Wasserman.

– Det är som att vaccinera ungdomar. Fler borde få veta att andra går igenom liknande saker och att man inte behöver vara rädd för någon som inte mår bra. 

Vad är det som brister inom vården?

– Att man kommer till sjukvården med en viss fördröjning, även i akuta fall. Samt att det finns för lite resurser för den långsiktiga hjälpen.
Samtalsledare: ”Viktigt att prata”
30-åriga Frida Runhagen från Uppsala förlorade sin pappa i självmord för åtta år sedan. 

Nu engagerar hon sig inom Spes, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, för att hjälpa andra som har förlorat anhöriga. 
Frida Runhagen startade upp en samtalsgrupp för ungdomar.Foto: Privat
Nyligen var hon med och startade upp en samtalsgrupp för ungdomar – sju år efter sin pappas självmord. Hade det inte varit för samtalsgrupperna hon själv fick delta i hade hon inte kommit så här långt.

– Att få träffa andra som gått igenom samma sak, att känna den samhörigheten betyder mycket för att komma vidare, säger hon.

– Det är viktigt att prata. Det finns mycket tabu och skam kring psykisk ohälsa och självmord. Det märkte jag när jag drabbades ... jag mådde jättedåligt och vågade inte berätta det för någon, att min pappa har begått självmord. Att bara prata om det kan rädda ett helt liv.
Runhagen understryker vikten av att prata om självmord och psykisk ohälsa.Foto: Privat
Samtalen handlar om allt. Vardagen, jobb, depression, kärlek, ångest, skuldkänslor. Ibland är de tysta, ibland pratar de.

Ingen ska behöva lämna en träff utan att känna sig ensam, förklarar Frida Runhagen.

– Man kommer aldrig över det, men det går att lära sig att leva med det. Men det ska inte vara något skambelagt eller tabu. Vi måste våga prata mer om det.
Suicide Zero: ”För få förebyggande insatser”
Alfred Skogberg är generalsekreterare på den ideella organisationen Suicide Zero. Hans, och organisationens, fokus är ett arbete för att minska självmorden radikalt.
Alfred Skogberg menar att det finns för få självmordsförebyggande insatser.Foto: Peder Bjorling
– Det finns för få förebyggande insatser i skolan. Och folk är generellt sett dåliga på att identifiera varningstecken på psykisk ohälsa. Även om man gör det vet många inte hur de ska agera för att någon ska få adekvat och skyndsam hjälp, säger han.

Enligt Alfred Skogberg bör det finnas en kurator per 300 elever. 

– Annars räcker de inte till och räcker de inte till kan de inte arbeta förebyggande.

Men en undersökning gjord 2017 av Novus på uppdrag av Akademikerförbundet SSR visar att sju av tio skolkuratorer har mellan 300-800 elever att ansvara för. 
”Våga prata om det”
Suicide Zero arbetar tätt med skolor för att sprida information och kunskap kring psykisk ohälsa och självmord. Alfred Skogberg föreläser regelbundet för politiker för att påverka dem att fatta rätt beslut.

På hemsidan finns checklistor för politiker, journalister, skolpersonal och närstående – såväl som tips och råd till dem som har självmordstankar eller anhöriga till dem som mår dåligt.

– Våga prata om det. Ofta bär många på tankar och känslor av ensamhet eller skuld. Om man får sätta ord på det minskar ofta ångesten, säger Alfred Skogberg.
Alfred Skogberg på Suicide Zero uppmanar till mer samtal om självmord.Foto: Sebastian Waldenby
Att ta sitt liv är generellt sett inte ett val eller rationellt beslut – utan en konsekvens av psykisk ohälsa, förklarar han. Att ställa frågan ”har du haft självmordstankar?” till någon som mår dåligt kan göra stor skillnad.

– Frågan i sig kommer inte utlösa självmordstankar, tvärtom. Du kanske är den första som vågar ställa frågan och ger den andra chansen att sätta ord på sina tankar.
Har du självmordstankar?
Ta alltid självmordstankar eller planer på allvar. Bevara lugnet, men vidta åtgärder.

 

Prata och våga lyssna. Uttryck din oro och ställ frågor. Ge konkreta exempel på varför du tror att det finns en självmordsrisk. Visa empati och döm aldrig. Men vidhåll att alla har ett eget ansvar för sina handlingar.

 

En självmordsnära person behöver träffa någon från psykiatrin på en gång. Ring 112 eller åk till en akutmottagning. Om möjligt – lämna inte personen ensam.

 

Självmord är ofta impulshandlingar.

 

Självmordsnära människor är ofta ambivalenta in i det sista. Det går att påverka dem. Betona att det går att få hjälp och att saker och ting kommer att bli bättre.

 

Bris: 116 111, bris.se. Vuxentelefon: 077-150 50 50.

 

Hjälplinjen: 0771-22 00 60.

 

Jourhavande präst: Nås via 112.

 

Svenska föreningen för psykisk hälsa: sfph.se.

 

Föräldratelefon: 020-85 20 00.

 

Röda korset: redcross.se. Telefonjour: 0771-900 800.

 

Jourhavande kompis: 020-22 24 44.

 

Spes (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.nu.

 

Telefonjouren: 08-34 58 73.

 

Källor: mind.se och www.spesistockholm.se.

 
Självmord i Sverige
Varje år tar över 1 500 människor sitt liv i Sverige. Det är nära sex gånger fler än som dör i trafiken. 

 

Samtidigt genomförs cirka 15 000 självmordsförsök och ungefär 150 000 bär på självmordstankar. Detta orsakar ofattbart lidande och kostar samhället många miljarder kronor. 

 

Ungefär 40 procent av dödsfallen mellan 15 och 19 år är orsakade av självmord och 30 procent i åldersgruppen 20 till 24 år. 

 

De som i störst utsträckning tar sitt liv är 45-64 år.

 

Källa: Suicide Zero.

Source: expressen.se